Chapter 10

�Sannerligen, sannerligen s�ger jag eder: Den som icke g�r in i f�rahuset genom d�rren, utan stiger in n�gon annan v�g, han �r en tjuv och en r�vare.

Men den som g�r in genom d�rren, han �r f�rens herde.

F�r honom �ppnar d�rrvaktaren, och f�ren lyssna till hans r�st, och han kallar sina f�r vid namn och f�r dem ut.

Och n�r han har sl�ppt ut alla sina f�r, g�r han framf�r dem, och f�ren f�lja honom, ty de k�nna hans r�st.

Men en fr�mmande f�lja de alls icke, utan fly bort ifr�n honom, ty de k�nna icke de fr�mmandes r�st.�

S� talade Jesus till dem i f�rt�ckta ord; men de f�rstodo icke vad det var som han talade till dem.

�ter sade Jesus till dem: �Sannerligen, sannerligen s�ger jag eder: Jag �r d�rren in till f�ren.

Alla de som hava kommit f�re mig �ro tjuvar och r�vare, men f�ren hava icke lyssnat till dem.

Jag �r d�rren; den som g�r in genom mig, han skall bliva fr�lst, och han skall f� g� ut och in och skall finna bete.

Tjuven kommer allenast f�r att stj�la och slakta och f�rg�ra. Jag har kommit, f�r att de skola hava liv och hava �ver nog.

Jag �r den gode herden. En god herde giver sitt liv f�r f�ren.

Men den som �r lejd och icke �r herden sj�lv, n�r han, den som f�ren icke tillh�ra, ser ulven komma, d� �vergiver han f�ren och flyr, och ulven r�var bort dem och f�rskingrar dem.

Han �r ju lejd och fr�gar icke efter f�ren.

Jag �r den gode herden, och jag k�nner mina f�r, och mina f�r k�nna mig,

s�som Fadern k�nner mig, och s�som jag k�nner Fadern; och jag giver mitt liv f�r f�ren.

Jag har ock andra f�r, som icke h�ra till detta f�rahus; ocks� dem m�ste jag draga till mig, och de skola lyssna till min r�st. S� skall det bliva en hjord och en herde.

D�rf�r �lskar Fadern mig, att jag giver mitt liv -- f�r att sedan taga igen det.

Ingen tager det ifr�n mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det. Det budet har jag f�tt av min Fader.�

F�r dessa ords skull uppstodo �ter stridiga meningar bland judarna.

M�nga av dem sade: �Han �r besatt av en ond ande och �r fr�n sina sinnen. Varf�r h�ren I p� honom?�

Andra �ter sade: �S�dana ord talar icke den som �r besatt. Icke kan v�l en ond ande �ppna blindas �gon?�

D�refter inf�ll tempelinvigningens h�gtid i Jerusalem. Det var nu vinter,

och Jesus gick fram och �ter i Salomos pelarg�ng i helgedomen.

D� samlade sig judarna omkring honom och sade till honom: �Huru l�nge vill du h�lla oss i ovisshet? Om du �r Messias, s� s�g oss det �ppet.�

Jesus svarade dem: �Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De g�rningar som jag g�r i min Faders namn, de vittna om mig.

Men I tron mig icke, ty I �ren icke av mina f�r.

Mina f�r lyssna till min r�st, och jag k�nner dem, och de f�lja mig.

Och jag giver dem evigt liv, och de skola aldrig n�gonsin f�rg�s, och ingen skall rycka dem ur min hand.

Min Fader, som har givit mig dem, �r st�rre �n alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand.

Jag och Fadern �ro ett.�

D� togo judarna �ter upp stenar f�r att stena honom.

Men Jesus sade till dem: �M�nga goda g�rningar, som komma fr�n min Fader, har jag l�tit eder se. F�r vilken av dessa g�rningar �r det som I viljen stena mig?�

Judarna svarade honom: �Det �r icke f�r n�gon god g�rnings skull som vi vilja stena dig, utan d�rf�r att du h�dar och g�r dig sj�lv till Gud, du som �r en m�nniska.�

Jesus svarade dem: �Det �r ju s� skrivet i eder lag: 'Jag har sagt att I �ren gudar'.

Om han nu har kallat f�r gudar dem som Guds ord kom till -- och skriften kan ju icke bliva om intet --

huru kunnen d� I, p� den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig f�r h�delse, mig som Fadern har helgat och s�nt i v�rlden?

G�r jag icke min Faders g�rningar, s� tron mig icke.

Men g�r jag dem, s� tron g�rningarna, om I �n icke tron mig; d� skolen I fatta och f�rst� att Fadern �r i mig, och att jag �r i Fadern.�

D� ville de �ter gripa honom, men han gick sin v�g, undan deras h�nder.

Sedan begav han sig �ter bort till det st�lle p� andra sidan Jordan, d�r Johannes f�rst hade d�pt, och stannade kvar d�r.

Och m�nga kommo till honom. Och de sade: �V�l gjorde Johannes intet tecken, men allt vad Johannes sade om denne var sant.�

Och m�nga kommo d�r till tro p� honom.