Chapter 8

S� finnes nu ingen f�rd�melse f�r dem som �ro i Kristus Jesus.

Ty livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri ifr�n syndens och d�dens lag.

Ty det som lagen icke kunde �stadkomma, i det den var f�rsvagad genom k�ttet, det gjorde Gud, d� han, f�r att borttaga synden, s�nde sin Son i syndigt k�tts gestalt och f�rd�mde synden i k�ttet.

S� skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter k�ttet, utan efter Anden.

Ty de som �ro k�ttsliga, de hava sitt sinne v�nt till vad k�ttet tillh�r; men de som �ro andliga, de hava sitt sinne v�nt till vad Anden tillh�r.

Och k�ttets sinne �r d�d, medan Andens sinne �r liv och frid.

K�ttets sinne �r n�mligen fiendskap mot Gud, eftersom det icke �r Guds lag underd�nigt, ej heller kan vara det.

Men de som �ro i ett k�ttsligt v�sende kunna icke behaga Gud.

I �ter �ren icke i ett k�ttsligt v�sende, utan i ett andligt, om eljest Guds Ande bor i eder; men den som icke har Kristi Ande, han h�r icke honom till.

Om nu Kristus �r i eder, s� �r v�l kroppen hemfallen �t d�den, f�r syndens skull, men Anden �r liv, f�r r�ttf�rdighetens skull.

Och om dens Ande, som uppv�ckte Jesus fr�n de d�da, bor i eder, s� skall han som uppv�ckte Kristus Jesus fr�n de d�da g�ra ocks� edra d�dliga kroppar levande, genom sin Ande, som bor i eder.

Allts�, mina br�der, hava vi icke n�gon f�rpliktelse mot k�ttet, s� att vi skola leva efter k�ttet.

Ty om i leven efter k�ttet, s� skolen I d�; men om I genom ande d�den kroppens g�rningar, s� skolen I leva.

Ty alla de som drivas av Guds Ande, de �ro Guds barn.

I haven ju icke f�tt en tr�ldomens ande, s� att I �ter skullen k�nna fruktan; I haven f�tt en barnaskapets ande, i vilken vi ropa: �Abba! Fader!�

Anden sj�lv vittnar med v�r ande att vi �ro Guds barn.

Men �ro vi barn, s� �ro vi ock arvingar, n�mligen Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi eljest lida med honom, f�r att ocks� med honom bliva f�rh�rligade.

Ty jag h�ller f�re att denna tidens lidanden intet betyda, i j�mf�relse med den h�rlighet som kommer att uppenbaras p� oss.

Ty skapelsens tr�ngtan str�cker sig efter Guds barns uppenbarelse.

Skapelsen har ju blivit lagd under f�rg�ngligheten, icke av eget val, utan f�r dens skull, som lade den d�runder; dock s�, att en f�rhoppning skulle finnas,

att ocks� skapelsen en g�ng skall bliva frigjord ifr�n sin tr�ldom under f�rg�ngelsen och komma till den frihet som tillh�r Guds barns h�rlighet.

Vi veta ju att �nnu i denna stund hela skapelsen samf�llt suckar och v�ndas.

Och icke den allenast; ocks� vi sj�lva, som hava f�tt Anden s�som f�rstlingsg�va, ocks� vi sucka inom oss och bida efter barnaskapet, v�r kropps f�rlossning.

Ty i hoppet �ro vi fr�lsta. Men ett hopp som man ser fullbordat �r icke mer ett hopp; huru kan n�gon hoppas det som han redan ser?

Om vi nu hoppas p� det som vi icke se, s� bida vi d�refter med st�ndaktighet.

S� kommer ock Anden v�r svaghet till hj�lp; ty vad vi r�tteligen b�ra bedja om, det veta vi icke, men Anden sj�lv manar gott f�r oss med outs�gliga suckar.

Och han som rannsakar hj�rtan, han vet vad Anden menar, ty det �r efter Guds behag som han manar gott f�r de heliga.

Men vi veta att f�r dem som �lska Gud samverkar allt till det b�sta, f�r dem som �ro kallade efter hans r�dslut.

Ty dem som f�rut hava blivit k�nda av honom, dem har han ock f�rut best�mt till att bliva hans Sons avbilder, honom lika, s� att denne skulle bliva den f�rstf�dde bland m�nga br�der.

Och dem som han har f�rut best�mt, dem kallar han ock, och dem som han har kallat, dem r�ttf�rdigg�r han ock, och dem som han har r�ttf�rdiggjort, dem f�rh�rligar han ock.

Vad skola vi nu s�ga h�rom? �r Gud f�r oss, vem kan d� vara emot oss?

Han som icke har skonat sin egen Son, utan utgivit honom f�r oss alla, huru skulle han kunna annat �n ocks� sk�nka oss allt med honom?

Vem vill anklaga Guds utvalda? Gud �r den som r�ttf�rdigg�r.

Vem �r den som vill f�rd�ma? Kristus Jesus �r den som har d�tt, ja, �n mer, den som har uppst�tt; och han sitter p� Guds h�gra sida, han manar ock gott f�r oss.

Vem skulle kunna skilja oss fr�n Kristi k�rlek? M�nne bedr�velse eller �ngest eller f�rf�ljelse eller hunger eller nakenhet eller fara eller sv�rd?

S� �r ju skrivet: �F�r din skull varda vi d�dade hela dagen; vi hava blivit aktade s�som slaktf�r.�

Nej, i allt detta vinna vi en h�rlig seger genom honom som har �lskat oss.

Ty jag �r viss om att varken d�d eller liv, varken �nglar eller andefurstar, varken n�got som nu �r eller n�got som skall komma,

varken n�gon makt i h�jden eller n�gon makt i djupet, ej heller n�got annat skapat skall kunna skilja oss fr�n Guds k�rlek i Kristus Jesus, v�r Herre.