Chapter 12

S� f�rmanar jag nu eder, mina br�der, vid Guds barmh�rtighet, att framb�ra edra kroppar till ett levande, heligt och Gud v�lbehagligt offer -- eder andliga tempeltj�nst.

Och skicken eder icke efter denna tids�lders v�sende, utan f�rvandlen eder genom edert sinnes f�rnyelse, s� att I kunnen pr�va vad som �r Guds vilja, vad som �r gott och v�lbehagligt och fullkomligt.

Ty i kraft av den n�d som har blivit mig given, tills�ger jag var och en av eder att icke hava h�gre tankar om sig �n tillb�rligt �r, utan t�nka blygsamt, i �verensst�mmelse med det m�tt av tro som Gud har tilldelat var och en.

Ty s�som vi i en och samma kropp hava m�nga lemmar, men alla lemmarna icke hava samma f�rr�ttning,

s� utg�ra ock vi, fast�n m�nga, en enda kropp i Kristus, men var f�r sig �ro vi lemmar, varandra till tj�nst.

Och vi hava olika g�vor, alltefter den n�d som har blivit oss given. Har n�gon profetians g�va, s� bruke han den efter m�ttet av sin tro;

har n�gon f�tt en tj�nst, s� akte han p� tj�nsten; �r n�gon satt till l�rare, s� akte han p� sitt l�rarkall;

�r n�gon satt till att f�rmana, s� akte han p� sin plikt att f�rmana. Den som delar ut g�vor, han g�re det med gott hj�rta; den som �r satt till f�rest�ndare, han vare det med nit; den som �var barmh�rtighet, han g�re det med gl�dje.

Eder k�rlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, h�llen fast vid det goda.

�lsken varandra av hj�rtat i broderlig k�rlek; s�ken �vertr�ffa varandra i inb�rdes hedersbevisning.

Varen icke tr�ga, d�r det g�ller nit; varen brinnande i anden, tj�nen Herren.

Varen glada i hoppet, t�liga i bedr�velsen, uth�lliga i b�nen.

Tagen del i de heligas behov. Varen angel�gna om att bevisa g�stv�nlighet.

V�lsignen dem som f�rf�lja eder; v�lsignen, och f�rbannen icke.

Gl�djens med dem som �ro glada, gr�ten med dem som gr�ta.

Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne v�nt till vad h�gt �r, utan h�llen eder till det som �r ringa. H�llen icke eder sj�lva f�r kloka.

Vederg�llen ingen med ont f�r ont. Vinnl�ggen eder om vad gott �r inf�r var man.

H�llen frid med alla m�nniskor, om m�jligt �r, och s� mycket som p� eder beror.

H�mnens icke eder sj�lva, mina �lskade, utan l�mnen rum f�r vredesdomen; ty det �r skrivet: �Min �r h�mnden, jag skall vederg�lla det, s�ger Herren.�

Fastmer, �om din ov�n �r hungrig, s� giv honom att �ta, om han �r t�rstig, s� giv honom att dricka; ty om du s� g�r, samlar du gl�dande kol p� hans huvud.�

L�t dig icke �vervinnas av det onda, utan �vervinn det onda med det goda.