Chapter 13

Var och en vare underd�nig den �verhet som han har �ver sig. Ty ingen �verhet finnes, som icke �r av Gud; all �verhet som finnes �r f�rordnad av Gud.

D�rf�r, den som s�tter sig upp mot �verheten, han st�r emot vad Gud har f�rordnat; men de som st� emot detta, de skola f� sin dom.

Ty de som hava v�ldet �ro till skr�ck, icke f�r dem som g�ra vad gott �r, utan f�r dem som g�ra vad ont �r. Vill du vara utan fruktan f�r �verheten, s� g�r vad gott �r; du skall d� bliva prisad av den,

ty �verheten �r en Guds tj�nare, dig till fromma. Men g�r du vad ont �r, d� m� du frukta; ty �verheten b�r icke sv�rdet f�rg�ves, utan �r en Guds tj�nare, en h�mnare, till att utf�ra vredesdomen �ver den som g�r vad ont �r.

D�rf�r m�ste man vara den underd�nig, icke allenast f�r vredesdomens skull, utan ock f�r samvetets skull.

F�rdenskull betalen I ju ock skatt; ty �verheten f�rr�ttar Guds tj�nst och �r just f�r detta �ndam�l st�ndigt verksam.

S� given �t alla vad I �ren dem skyldiga; skatt �t den som skatt tillkommer, tull �t den som tull tillkommer, fruktan �t den som fruktan tillkommer, heder �t den som heder tillkommer.

Varen ingen n�got skyldiga -- utom n�r det g�ller k�rlek till varandra; ty den som �lskar sin n�sta, han har uppfyllt lagen.

De buden: �Du skall icke beg� �ktenskapsbrott�, �Du skall icke dr�pa�, �Du skall icke stj�la�, �Du skall icke hava beg�relse� och vilka andra bud som helst, de sammanfattas ju alla i det ordet: �Du skall �lska din n�sta s�som dig sj�lv.�

K�rleken g�r intet ont mot n�stan; allts� �r k�rleken lagens uppfyllelse.

Akten p� allt detta, s� mycket mer som I veten vad tiden lider, att stunden nu �r inne f�r eder att vakna upp ur s�mnen. Ty fr�lsningen �r oss nu n�rmare, �n d� vi kommo till tro.

Natten �r framskriden, och dagen �r n�ra. L�tom oss d�rf�r avl�gga m�rkrets g�rningar och ikl�da oss ljusets vapenrustning.

L�tom oss f�ra en h�visk vandel, s�som om dagen, icke med vilt leverne och dryckenskap, icke i otukt och l�saktighet, icke i kiv och avund.

Ikl�den eder fastmer Herren Jesus Kristus, och haven icke s�dan omsorg om k�ttet, att onda beg�relser d�rav uppv�ckas.