Chapter 9

�r jag icke fri? �r jag icke en apostel? Har jag icke sett Jesus, v�r Herre? �ren icke I mitt verk i Herren?

Om jag icke f�r andra �r en apostel, s� �r jag det �tminstone f�r eder, ty I sj�lva �ren i Herren inseglet p� mitt apostla�mbete.

Detta �r mitt f�rsvar mot dem som s�tta sig till doms �ver mig.

Skulle vi kanh�nda icke hava r�tt att f� mat och dryck?

Skulle vi icke hava r�tt att f� s�som hustru f�ra med oss p� v�ra resor n�gon som �r en syster, vi likav�l som de andra apostlarna och Herrens br�der och s�rskilt Cefas?

Eller �ro jag och Barnabas de enda som icke hava r�tt att vara fritagna ifr�n kroppsarbete?

Vem tj�nar n�gonsin i krig p� egen sold? Vem planterar en ving�rd och �ter icke dess frukt? Eller vem vaktar en hjord och f�rt�r icke mj�lk fr�n hjorden?

Icke talar jag v�l detta d�rf�r att m�nniskor pl�ga s� tala? S�ger icke sj�lva lagen detsamma?

I Moses' lag �r ju skrivet: �Du skall icke binda munnen till p� oxen som tr�skar.� M�nne det �r om oxarna som Gud har s�dan omsorg?

Eller s�ger han det icke i alla h�ndelser med tanke p� oss? Jo, f�r v�r skull blev det skrivet, att den som pl�jer b�r pl�ja med en f�rhoppning, och att den som tr�skar b�r g�ra det i f�rhoppning om att f� sin del.

Om vi hava s�tt �t eder ett uts�de av andligt gott, �r det d� f�r mycket, om vi f� inb�rga fr�n eder en sk�rd av lekamligt gott?

Om andra hava en viss r�ttighet �ver eder, skulle d� icke vi �n mer hava det? Och likv�l hava vi icke gjort bruk av den r�ttigheten, utan vi f�rdraga allt, f�r att icke l�gga n�got hinder i v�gen f�r Kristi evangelium.

I veten ju att de som f�rr�tta tj�nsten i helgedomen f� sin f�da ifr�n helgedomen, och att de som �ro anst�llda vid altaret f� sin del, n�r altaret f�r sin.

S� har ock Herren f�rordnat att de som f�rkunna evangelium skola hava sitt uppeh�lle av evangelium.

Men jag f�r min del har icke gjort bruk av n�gon s�dan f�rm�n. Detta skriver jag nu icke, f�r att jag sj�lv skall f� n�gon s�dan; l�ngt hellre ville jag d�. Nej, ingen skall g�ra min ber�mmelse om intet.

Ty om jag f�rkunnar evangelium, s� �r detta ingen ber�mmelse f�r mig. Jag m�ste ju s� g�ra; och ve mig, om jag icke f�rkunnade evangelium!

G�r jag det av egen drift, s� har jag r�tt till l�n; men d� jag nu icke g�r det av egen drift, s� �r den syssla som jag �r betrodd med allenast en livegen f�rvaltares. --

Vilken �r allts� min l�n? Jo, just den, att n�r jag f�rkunnar evangelium, s� g�r jag detta utan kostnad f�r n�gon, i det att jag avst�r fr�n att g�ra bruk av den r�ttighet jag har s�som f�rkunnare av evangelium.

Ty fast�n jag �r fri och oberoende av alla, har jag dock gjort mig till allas tj�nare, f�r att jag skall vinna dess flera.

F�r judarna har jag blivit s�som en jude, f�r att kunna vinna judar; f�r dom som st� under lagen har jag, som sj�lv icke st�r under lagen, blivit s�som stode jag under lagen, f�r att kunna vinna dem som st� under lagen.

F�r dem som �ro utan lag har jag, som icke �r utan Guds lag, men �r i Kristi lag, blivit s�som vore jag utan lag, f�r att jag skall vinna dem som �ro utan lag.

F�r de svaga har jag blivit svag, f�r att kunna vinna de svaga; f�r alla har jag blivit allt, f�r att jag i alla h�ndelser skall fr�lsa n�gra.

Men allt g�r jag f�r evangelii skull, f�r att ocks� jag skall bliva delaktig av dess goda.

I veten ju, att fast�n de som l�pa p� t�vlingsbanan allasammans l�pa, s� vinner allenast en segerl�nen. L�pen s�som denne, f�r att I m�n vinna l�nen.

Men alla som vilja deltaga i en s�dan t�vlan p�l�gga sig �terh�llsamhet i alla stycken: dessa f�r att vinna en f�rg�nglig segerkrans, men vi f�r att vinna en of�rg�nglig.

Jag f�r min del l�per allts� icke s�som g�llde det ett ovisst m�l; jag k�mpar icke likasom en man som hugger i v�dret.

Fastmer tuktar jag min kropp och kuvar den, f�r att jag icke, n�r jag predikar f�r andra, sj�lv skall komma till korta vid provet.