| Chapter 2 |
|
Jag satte mig n�mligen i sinnet att jag icke �ter skulle komma till eder med bedr�velse. |
|
Ty om jag bedr�vade eder, vem skulle d� bereda mig gl�dje? M�nne n�gon annan �n den som genom mig hade blivit bedr�vad? |
|
Och vad jag skrev, det skrev jag, f�r att jag icke vid min ankomst skulle f� bedr�velse fr�n dem som jag borde f� gl�dje av. Ty jag har den tillf�rsikten till eder alla, att min gl�dje �r allas eder gl�dje. |
|
Och det var i stor n�d och hj�rte�ngest, under m�nga t�rar, som jag skrev till eder, icke f�r att I skullen bliva bedr�vade, utan f�r att I skullen f�rst� den synnerliga k�rlek som jag har till eder. Paulus' andra brev till korintierna, 2 Kapitlet Paulus f�rklarar att en viss syndare m� efter utst�ndet straff f� f�rl�telse; han tackar Gud, som l�ter evangelium g� fram i segert�g, omgivet av Kristi kunskaps r�kelsedoft, till vars spridande Paulus har undf�tt skicklighet av Gud. |
|
Men om en viss man har v�llat bedr�velse, s� �r det icke s�rskilt mig han har bedr�vat, utan eder alla, i n�gon m�n -- f�r att jag nu icke skall tala f�r str�ngt. |
|
Nu �r det likv�l nog med den n�pst som han har f�tt mottaga fr�n de flesta bland eder. |
|
I m�n allts� nu tv�rtom snarare f�rl�ta och tr�sta honom, s� att han icke till �ventyrs g�r under genom sin alltf�r stora bedr�velse. |
|
D�rf�r uppmanar jag eder att fatta gemensamt beslut om att bem�ta honom med k�rlek. |
|
Ty n�r jag skrev, var det just f�r att f� veta huru I skullen h�lla provet, huruvida I voren lydiga i allting. |
|
Den som I f�rl�ten n�got, honom f�rl�ter ock jag, likasom jag ocks� f�rut, om jag har haft n�got att f�rl�ta, har inf�r Kristi ansikte f�rl�tit det f�r eder skull. |
|
Jag vill n�mligen icke att vi skola lida f�rf�ng av Satan; ty vad han har i sinnet, d�rom �ro vi icke i okunnighet. |
|
Jag kom till Troas f�r att f�rkunna evangelium om Kristus, och en d�rr till verksamhet i Herren �ppnades f�r mig; |
|
men jag fick ingen ro i min ande, ty jag fann icke d�r min broder Titus. Jag tog d� avsked av dem som voro d�r och begav mig till Macedonien. |
|
Men Gud vare tack, som i Kristus alltid f�r oss fram i segert�g och genom oss allest�des utbreder hans kunskaps v�llukt! |
|
Ty vi �ro en Kristi v�lluktande r�kelse inf�r Gud, b�de ibland dem som bliva fr�lsta och ibland dem som g� f�rlorade. |
|
F�r dessa senare �ro vi en lukt fr�n d�d till d�d; f�r de f�rra �ro vi en lukt fr�n liv till liv. Vem �r nu skicklig h�rtill? |
|
Jo, vi f�rfalska ju icke av vinningslystnad Guds ord, s�som s� m�nga andra g�ra; utan av rent sinne, drivna av Gud, f�rkunna vi ordet i Kristus, inf�r Gud. |