Chapter 7

D� vi nu hava dessa l�ften, mina �lskade, s� l�tom oss rena oss fr�n allt som befl�ckar vare sig k�tt eller ande, i det vi fullborda v�r helgelse i Guds fruktan. Paulus' andra brev till korintierna, 7 Kapitlet Paulus gl�der sig �ver de vittnesb�rd om korintiernas tillgivenhet och lydnad som han har mottagit genom Titus.

Bereden oss ett rum i edra hj�rtan; vi hava icke handlat or�tt mot n�gon, icke varit n�gon till skada, icke gjort n�gon n�got f�rf�ng. --

Jag s�ger icke detta f�r att d�ma eder; jag har ju redan sagt att I haven ett rum i v�rt hj�rta, s� att vi skola b�de d� och leva med varandra.

Stor �r den tillit som jag har till eder, mycket ber�mmer jag mig av eder; jag har f�tt hugnad i fullt m�tt och gl�dje i rikt �verfl�d, mitt i allt v�rt betryck.

Ty v�l fingo vi till k�ttet ingen ro, icke ens sedan vi hade kommit till Macedonien, utan vi voro p� allt s�tt i tr�ngm�l, utifr�n genom strider, inom oss genom farh�gor;

men Gud, som tr�star dem som �ro betryckta, han tr�stade oss genom Titus' ankomst,

och icke allenast genom hans ankomst, utan ock d�rigenom att han hade f�tt s� mycken hugnad av eder. Han omtalade n�mligen f�r oss eder l�ngtan, eder klagan, eder iver i fr�ga om mig; och s� gladde jag mig �nnu mer.

Ty om jag ock bedr�vade eder genom mitt brev, s� �ngrar jag nu icke detta. Nej, om jag f�rut �ngrade det -- eftersom jag ser att det brevet har bedr�vat eder, l�t vara allenast f�r en liten tid --

s� gl�der jag mig nu i st�llet, icke d�rf�r att I bleven bedr�vade, utan d�rf�r att eder bedr�velse l�nde eder till b�ttring. Det var ju efter Guds sinne som I bleven bedr�vade, och I haven allts� icke genom oss lidit n�gon skada.

Ty den bedr�velse som �r efter Guds sinne kommer �stad en b�ttring som leder till fr�lsning, och som man icke �ngrar; men v�rldens bedr�velse kommer �stad d�d.

Se, just detta, att I bleven bedr�vade efter Guds sinne, huru mycket nit har det icke framkallat hos eder, ja, huru m�nga urs�kter, huru stor f�rtrytelse, huru mycken fruktan, huru mycken l�ngtan, huru mycken iver, huru m�nga bestraffningar! P� allt s�tt haven I bevisat att I viljen vara rena i den sak det h�r g�ller. --

Om jag skrev till eder, s� skedde detta allts� icke f�r den mans skull, som hade gjort or�tt, ej heller f�r den mans skull, som hade lidit or�tt, utan p� det att edert nit f�r oss skulle bliva uppenbart bland eder sj�lva inf�r Gud.

S� hava vi nu f�tt hugnad. Och till den hugnad, som vi redan f�r egen del fingo, kom den �nnu mer �verfl�dande gl�dje som bereddes oss av den gl�dje Titus hade f�tt. Ty hans ande har f�tt vederkvickelse genom eder alla.

Och om jag inf�r honom har ber�mt mig n�got i fr�ga om eder, s� har jag icke kommit p� skam d�rmed; utan likasom vi eljest i allting hava talat sanning inf�r eder, s� har ocks� det som vi inf�r Titus hava sagt till eder ber�mmelse visat sig vara sanning.

Och hans hj�rta �verfl�dar �nnu mer av k�rlek till eder, d� han nu p�minner sig allas eder lydnad, huru I villigt togen emot honom, med fruktan och b�van.

Jag gl�der mig �ver att jag, i allt vad eder ang�r, kan vara vid gott mod.