Chapter 5

Bliven allts� Guds efterf�ljare, s�som hans �lskade barn,

och vandren i k�rlek, s�som Kristus �lskade eder och utgav sig sj�lv f�r oss till en g�va och ett offer, �Gud till en v�lbehaglig lukt�. Paulus' brev till efesierna, 5 Kapitlet F�rmaningar att undfly m�rkrets g�rningar och vandra s�som ljusets barn. �kta makars plikter mot varandra.

Men otukt och orenhet, av vad slag det vara m�, och girighet skolen I, s�som det anst�r heliga, icke ens l�ta n�mnas bland eder,

ej heller oh�viskt v�sende och d�raktigt tal och gyckel; s�dant �r otillb�rligt. L�ten fastmer tacks�gelse h�ras.

Ty det b�ren I veta, och det insen I ocks� sj�lva, att ingen otuktig eller oren m�nniska har arvedel i Kristi och Guds rike, ej heller n�gon girig, ty en s�dan �r en avgudadyrkare.

L�ten ingen bedraga eder med tomma ord; ty f�r s�dana synder kommer Guds vrede �ver de oh�rsamma.

Haven allts� ingen del i s�dant.

I voren ju f�rut m�rker, men nu �ren I ljus i Herren; vandren d� s�som ljusets barn.

Ty ljusets frukt best�r i allt vad godhet och r�ttf�rdighet och sanning �r.

Ja, vandren s�, i det att I pr�ven vad som �r v�lbehagligt f�r Herren.

Och haven ingen delaktighet i m�rkrets g�rningar, som icke giva n�gon frukt, utan avsl�jen dem fastmer.

Vad av s�dana m�nniskor i hemlighet f�r�vas, d�rom �r det skamligt till och med att tala;

men alltsammans bliver uppenbart, n�r det avsl�jas genom ljuset. Ty varhelst n�got bliver uppenbart, d�r �r ljus.

D�rf�r heter det: �Vakna upp, du som sover, och st� upp ifr�n de d�da, s� skall Kristus lysa fram f�r dig.�

Sen d�rf�r noga till, huru I vandren: att I vandren icke s�som ovisa m�nniskor, utan s�som visa;

och tagen v�l i akt vart l�gligt tillf�lle. Ty tiden �r ond.

Varen allts� icke of�rst�ndiga, utan f�rst�n vad som �r Herrens vilja.

Och dricken eder icke druckna av vin; ty d�rav kommer ett oskickligt leverne. L�ten eder fastmer uppfyllas av ande,

och talen till varandra i psalmer och lovs�nger och andliga visor, och sjungen och spelen till Herrens �ra i edra hj�rtan,

och tacken alltid Gud och Fadern f�r allt, i v�r Herres, Jesu Kristi, namn.

Underordnen eder varandra i Kristi fruktan.

I hustrur, underordnen eder edra m�n, s�som I underordnen eder Herren;

ty en man �r sin hustrus huvud, s�som Kristus �r f�rsamlingens huvud, han som ock �r denna sin kropps Fr�lsare.

Ja, s�som f�rsamlingen underordnar sig Kristus, s� skola ock hustrurna i allt underordna sig sina m�n.

I m�n, �lsken edra hustrur, s�som Kristus har �lskat f�rsamlingen och utgivit sig sj�lv f�r henne

till att helga henne, genom att rena henne medelst vattnets bad, i kraft av ordet.

Ty s� ville han sj�lv st�lla fram f�rsamlingen inf�r sig i h�rlighet, utan fl�ck och skrynka och annat s�dant; fastmer skulle hon vara helig och ostrafflig.

P� samma s�tt �ro m�nnen pliktiga att �lska sina hustrur, d� dessa ju �ro deras egna kroppar; den som �lskar sin hustru, han �lskar sig sj�lv.

Ingen har n�gonsin hatat sitt eget k�tt; i st�llet n�r och omhuldar man det, s�som Kristus g�r med f�rsamlingen,

eftersom vi �ro lemmar av hans kropp.

�F�rdenskull skall en man �vergiva sin fader och sin moder och h�lla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett k�tt.� --

Den hemlighet som ligger h�ri �r stor; jag s�ger detta med tanke p� Kristus och f�rsamlingen.

Dock g�ller ocks� om eder att var och en skall �lska sin hustru s�som sig sj�lv; men hustrun � sin sida skall visa sin man v�rdnad.