Chapter 1

Paulus, Guds tj�nare och Jesu Kristi apostel, s�nd att verka f�r Guds utvaldas tro och f�r kunskapen om den sanning som h�r gudsfruktan till,

s�nd, d�rf�r att det finnes ett hopp om evigt liv -- ty evigt liv har Gud, som icke kan ljuga, f�r ev�rdliga tider sedan utlovat,

och n�r tiden var inne, uppenbarade han sitt ord i den predikan varmed jag genom Guds, v�r Fr�lsares, befallning blev betrodd --

jag, Paulus, h�lsar Titus, min sannskyldige son p� grund av gemensam tro. N�d och frid ifr�n Gud, Fadern, och Kristus Jesus, v�r Fr�lsare!

N�r jag l�mnade dig kvar p� Kreta, var det f�r att du skulle ordna vad som �nnu �terstod att ordna, och f�r att du, p� det s�tt som jag har �lagt dig, skulle i var s�rskild stad tills�tta �ldste,

varhelst n�gon of�rvitlig man funnes, en enda kvinnas man, en som hade troende barn, vilka icke vore i vanrykte f�r oskickligt leverne eller vore uppstudsiga.

Ty en f�rsamlingsf�rest�ndare b�r vara of�rvitlig, s�som det h�ves en Guds f�rvaltare, icke sj�lvgod, icke snar till vrede, icke begiven p� vin, icke v�ldsam, icke sniken efter slem vinning.

Han b�r fastmer vara g�stv�nlig, nit�lska f�r vad gott �r, leva tuktigt, r�ttf�rdigt, heligt och �terh�llsamt;

han b�r h�lla sig stadigt vid det fasta ordet, s�som han har f�tt l�ra det, s� att han �r m�ktig b�de att f�rmana medelst den sunda l�ran och att vederl�gga dem som s�ga emot.

Ty m�nga finnas som icke vilja veta av n�gon myndighet, m�nga som f�ra f�f�ngligt tal och bedraga m�nniskors sinnen; s� g�ra i synnerhet de omskurna.

P� s�dana b�r man tysta munnen, ty de f�rvilla hela hus genom att f�r slem vinnings skull f�rkunna otillb�rliga l�ror.

En av dem, en profet av deras eget folk, har sagt: �Kreterna, l�gnare j�mt, �ro odjur, glupska och lata.�

Och det vittnesb�rdet �r sant. Du skall d�rf�r str�ngt tillr�ttavisa dem, s� att de bliva sunda i tron

och icke akta p� judiska fabler och vad som p�bjudes av m�nniskor som v�nda sig fr�n sanningen.

Allt �r rent f�r dem som �ro rena; men f�r de orena och otrogna �r intet rent, utan hos dem �ro b�de f�rst�nd och samvete orenade.

De s�ga sig k�nna Gud, men med sina g�rningar f�rneka de det; ty de �ro vederstyggliga och oh�rsamma m�nniskor, odugliga till allt gott verk.