Chapter 1

Sedan Gud fordom m�nga g�nger och p� m�nga s�tt hade talat till f�derna genom profeterna,

har han nu, p� det yttersta av denna tid, talat till oss genom sin Son, som han har insatt till arvinge av allt, genom vilken han ock har skapat v�rlden.

Och eftersom denne �r hans h�rlighets �tersken och hans v�sens avbild och genom sin makts ord b�r allt, har han -- sedan han hade utf�rt en rening fr�n synderna -- satt sig p� Majest�tets h�gra sida i h�jden.

Och han har blivit s� mycket st�rre �n �nglarna som det namn han har �rvt �r f�rmer �n deras.

Ty till vilken av �nglarna har han n�gonsin sagt: �Du �r min Son, jag har i dag f�tt dig�? eller: �Jag skall vara hans Fader, och han skall vara min Son�?

Likas� s�ger han, med tanke p� den tid d� han �ter skall l�ta den f�rstf�dde intr�da i v�rlden: �Och alla Guds �nglar skola tillbedja honom.�

Och medan han om �nglarna s�ger: �Han g�r sina �nglar till vindar och sina tj�nare till eldsl�gor�,

s�ger han om Sonen: �Gud, din tron f�rbliver alltid och evinnerligen, och r�ttvisans spira �r ditt rikes spira.

Du har �lskat r�ttf�rdighet och hatat or�ttf�rdighet; d�rf�r, o Gud, har din Gud smort dig med gl�djens olja mer �n dina medbr�der�;

s� ock: �Du, Herre, lade i begynnelsen jordens grund, och himlarna �ro dina h�nders verk;

de skola f�rg�s, men du f�rbliver; de skola alla n�tas ut s�som en kl�dnad,

och s�som en mantel skall du hoprulla dem; s�som en kl�dnad skola de ock bytas om. Men du �r densamme, och dina �r skola icke hava n�gon �nde.�

Och till vilken av �nglarna har han n�gonsin sagt: �S�tt dig p� min h�gra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall�?

�ro de icke allasammans tj�nsteandar, som s�ndas ut till tj�nst f�r deras skull som skola f� fr�lsning till arvedel?