Chapter 4

Eftersom nu ett l�fte att f� komma in i hans vila �nnu st�r kvar, m� vi allts� med fruktan se till, att icke n�gon bland eder en g�ng befinnes hava blivit efter p� v�gen.

Ty det glada budskapet hava vi mottagit s�v�l som de; men f�r dem blev det l�ftesord de fingo h�ra till intet gagn, eftersom det icke genom tron hade blivit upptaget i dem som h�rde det.

Vi som hava kommit till tro, vi f� ju komma in i vilan. Det heter ocks�: �S� svor jag d� i min vrede: De skola icke komma in i min vila�, och detta fast�n hans verk stodo d�r f�rdiga allt ifr�n den tid d� v�rlden var skapad.

Ty om den sjunde dagen heter det n�gonst�des s�: �Och Gud vilade p� sjunde dagen fr�n alla sina verk�;

h�r �ter heter det: �De skola icke komma in i min vila.�

Eftersom det allts� st�r kvar att n�gra skola f� komma in i den, och eftersom de som f�rst mottogo det glada budskapet f�r sin oh�rsamhets skull icke kommo ditin,

s� best�mmer han genom ordet �i dag� �ter en viss dag, nu d� han s� l�ng tid d�refter s�ger hos David, s�som f�rut �r n�mnt: �I dag, om I f�n h�ra hans r�st, m�n I icke f�rh�rda edra hj�rtan.�

Ty om Josua hade f�rt dem in i vilan, s� skulle Gud icke hava talat om en annan, senare dag.

Allts� st�r en sabbatsvila �nnu �ter f�r Guds folk.

Ty den som har kommit in i hans vila, han har funnit vila fr�n sina verk, likasom Gud fr�n sina.

S� l�tom oss nu med all flit str�va efter att f� komma in i den vilan, f�r att ingen m�, s�som de, falla och bliva ett varnande exempel p� oh�rsamhet.

Ty Guds ord �r levande och kraftigt och skarpare �n n�got tveeggat sv�rd, och tr�nger igenom, s� att det �tskiljer sj�l och ande, m�rg och ben; och det �r en domare �ver hj�rtats upps�t och tankar.

Intet skapat �r f�rdolt f�r honom, utan allt ligger blottat och uppenbart f�r hans �gon; och inf�r honom skola vi g�ra r�kenskap.

Eftersom vi nu hava en stor �verstepr�st, som har farit upp genom himlarna, n�mligen Jesus, Guds Son, s� l�tom oss h�lla fast vid bek�nnelsen.

Ty vi hava icke en s�dan �verstepr�st som ej kan hava medlidande med v�ra svagheter, utan en som har varit frestad i allting, likasom vi, dock utan synd.

L�tom oss d�rf�r med frimodighet g� fram till n�dens tron, f�r att vi m� undf� barmh�rtighet och finna n�d, till hj�lp i r�tt tid.