Chapter 9

Nu hade visserligen ocks� det f�rra f�rbundet sina gudstj�nststadgar och sin jordiska helgedom.

Ty i tabernaklet inr�ttades ett fr�mre rum, vari stodo ljusstaken och bordet med sk�debr�den; och detta rum kallas �det heliga�.

Men bakom den andra f�rl�ten var ett annat rum i tabernaklet, ett som kallas �det allraheligaste�,

med ett gyllene r�kelsealtare och f�rbundets ark, p� alla sidor �verdragen med guld. I denna f�rvarades ett gyllene �mbar med mannat, s� ock Arons stav, som hade gr�nskat, och d�rtill f�rbundets tavlor.

D�rovanp� stodo h�rlighetskeruber, som �verskyggde n�dastolen. Men om vart s�rskilt av dessa f�rem�l �r nu icke tillf�lle att tala.

S� blev detta inr�ttat. Och i det fr�mre tabernakelrummet g� pr�sterna st�ndigt in och f�rr�tta vad som h�r till gudstj�nsten,

men i det andra g�r allenast �verstepr�sten in en g�ng om �ret, och d� aldrig utan blod; och han framb�r blodet f�r sig sj�lv och f�r folkets oupps�tliga synder.

D�rmed giver den helige Ande till k�nna att v�gen till det allraheligaste �nnu icke har blivit uppenbarad, s� l�nge det fr�mre tabernakelrummet fortfarande �ger best�nd.

Ty detta �r en sinnebild som avser den nuvarande tiden, och i enlighet h�rmed framb�ras g�vor och offer, vilka dock icke kunna fullkomna, efter samvetets krav, den som f�rr�ttar sin gudstj�nst,

utan allenast �ro utv�rtes stadgar -- de s�v�l som f�reskrifterna om mat och dryck och allahanda tvagningar -- stadgar p�lagda intill dess tiden vore inne f�r en b�ttre ordning.

Men Kristus kom s�som �verstepr�st f�r det tillkommande goda; och genom det st�rre och fullkomligare tabernakel som icke �r gjort med h�nder, det �r, som icke tillh�r den skapelse som nu �r,

gick han, icke med bockars och kalvars blod, utan med sitt eget blod, en g�ng f�r alla in i det allraheligaste och vann en evig f�rlossning.

Ty om redan blod av bockar och tjurar och aska av en ko, st�nkt p� dem som hava blivit orenade, helgar till utv�rtes renhet,

huru mycket mer skall icke Kristi blod -- d� han nu genom evig ande har framburit sig sj�lv s�som ett felfritt offer �t Gud -- rena v�ra samveten fr�n d�da g�rningar till att tj�na den levande Guden!

S� �r han medlare f�r ett nytt f�rbund, p� det att de som voro kallade skulle f� det utlovade eviga arvet, d�rigenom att en led d�den till f�rlossning ifr�n �vertr�delserna under det f�rra f�rbundet.

Ty d�r ett testamente finnes, d�r m�ste det styrkas att den som har gjort testamentet �r d�d.

F�rst genom d�den bliver ju ett testamente giltigt, varemot det icke �ger g�llande kraft, s� l�nge den som har gjort det �nnu lever.

D�rf�r har icke heller det f�rra f�rbundet blivit invigt utan blod.

Ty sedan alla buden, s�som de lyda i lagen, hade blivit av Moses kungjorda f�r allt folket, tog han blod av kalvar och bockar, tillika med vatten och r�d ull och isop, och best�nkte s�v�l sj�lva boken som allt folket

och sade: �Detta �r f�rbundets blod, det f�rbunds som Gud har stadgat f�r eder.�

Likaledes st�nkte han ock blod p� tabernaklet och p� alla de ting som h�rde till gudstj�nsten.

S� renas enligt lagen n�stan allting med blod, och utan att blod utgjutes gives ingen f�rl�telse.

Allts� var det n�dv�ndigt att avbilderna av de himmelska tingen renades genom s�dana medel; men de himmelska tingen sj�lva m�ste renas genom b�ttre offer �n dessa.

Ty Kristus har icke g�tt in i ett allraheligaste som �r gjort med h�nder, och som allenast �r en efterbildning av det sannskyldiga, utan han har g�tt in i sj�lva himmelen, f�r att nu tr�da fram inf�r Guds ansikte, oss till godo.

Ej heller har han g�tt ditin, f�r att m�nga g�nger offra sig sj�lv, s�som �verstepr�sten �r efter �r g�r in i det allraheligaste, med blod som icke �r hans eget.

Han hade annars m�st lida m�nga g�nger allt ifr�n v�rldens begynnelse. I st�llet har han uppenbarats en enda g�ng, nu vid tidernas �nde, f�r att genom offret av sig sj�lv utpl�na synden.

Och s�som det �r m�nniskorna f�relagt att en g�ng d� och sedan d�mas,

s� skall Kristus, sedan han en g�ng har blivit offrad f�r att b�ra m�ngas synder, f�r andra g�ngen, utan synd, l�ta sig ses av dem som bida efter honom, till fr�lsning. f�rbund.