| Chapter 6 |
|
Och jag s�g Lammet bryta det f�rsta av de sju inseglen; och jag h�rde ett av de fyra v�sendena s�ga s�som med tord�nsr�st: �Kom.� |
|
D� fick jag se en vit h�st; och mannen som satt p� den hade en b�ge, och en segerkrans blev honom given, och han drog ut s�som segrare och f�r att segra. |
|
Och n�r det br�t det andra inseglet, h�rde jag det andra v�sendet s�ga �Kom.� |
|
D� kom en annan h�st fram, en som var r�d; och �t mannen som satt p� den blev givet att taga friden bort fr�n jorden, s� att m�nniskorna skulle slakta varandra. Och ett stort sv�rd blev honom givet. |
|
Och n�r det br�t det tredje inseglet, h�rde jag det tredje v�sendet s�ga �Kom.� D� fick jag se en svart h�st; och mannen som satt p� den hade en v�gsk�l i sin hand. |
|
Och jag h�rde likasom en r�st mitt ibland de fyra v�sendena s�ga: �Ett m�tt vete f�r en silverpenning och tre m�tt korn f�r en silverpenning! Och oljan och vinet m� du icke skada.� |
|
Och n�r det br�t det fj�rde inseglet, h�rde jag det fj�rde v�sendets r�st s�ga: �Kom.� |
|
D� fick jag se en blekgul h�st; och mannen som satt p� den, hans namn var D�den, och D�dsriket f�ljde med honom. Och �t dem gavs makt �ver fj�rdedelen av jorden, s� att de skulle f� dr�pa med sv�rd och genom hungersn�d och pest och genom vilddjuren p� jorden. |
|
Och n�r det br�t det femte inseglet, s�g jag under altaret de m�nniskors sj�lar, som hade blivit slaktade f�r Guds ords skull och f�r det vittnesb�rds skull, som de hade. |
|
Och de ropade med h�g r�st och sade: �Huru l�nge, du helige och sannf�rdige Herre, skall du dr�ja att h�lla dom och att utkr�va v�rt blod av jordens inbyggare?� |
|
Och �t var och en av dem gavs en vit, fotsid kl�dnad, och �t dem blev tillsagt att de �nnu en liten tid skulle giva sig till ro, till dess j�mv�l skaran av deras medtj�nare och br�der, som skulle bliva dr�pta likasom de sj�lva, hade blivit fulltalig. |
|
Och jag s�g Lammet bryta det sj�tte inseglet. D� blev det en stor jordb�vning, och solen blev svart som en sorgdr�kt, och m�nen blev hel och h�llen s�som blod; |
|
och himmelens stj�rnor f�llo ned p� jorden, s�som n�r ett fikontr�d f�ller sina omogna frukter, d� det skakas av en stark vind. |
|
Och himmelen vek undan, s�som n�r en bokrulle rullas tillhopa; och alla berg och �ar flyttades bort ifr�n sin plats. |
|
Och konungarna p� jorden och storm�nnen och krigs�verstarna och alla de rika och de v�ldiga, ja, alla, b�de tr�lar och fria, dolde sig i h�lor och bland bergsklippor. |
|
Och de sade till bergen och klipporna: �Fallen �ver oss och d�ljen oss f�r dens ansikte, som sitter p� tronen, och f�r Lammets vrede. |
|
Ty deras vredes stora dag �r kommen, och vem kan best�?� |